EU och de nya säkerhetshoten
Europaperspektiv 2016
Den 19:e årgången av denna alltid aktuella årsbok tar denna gång upp säkerheten inom EU. Ett tyvärr alltför aktuellt ämne kan tyckas. Som alltid belyst från tre perspektiv: Juridiskt, ekonomiskt och politiskt.
Den främsta drivkraften bakom EU:s tillkomst var behovet av att garantera fred, säkerhet och stabilitet på den europeiska kontinenten. I denna huvuduppgift möter nu unionen och medlemsstaterna nya inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser. I närområdet har Rysslands stormaktsambitioner ställt den rådande linjen med diplomati och ekonomiska sanktioner mot förnyade förslag om att inrätta en regelrätt EU-armé. Nya verktyg i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet väcker frågor om övervakningssamhällets risker. Flyktingströmmarna över Medelhavet belyser samtidigt hur EU:s säkerhetsambitioner kan komma i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter.
Frågan är vilka krav på samarbete och gemensamma åtaganden som ställs för att säkerställa den europeiska säkerheten? Lissabonfördragets solidaritetsklausul innebär att medlemsländerna ska hjälpa varandra om det inträffar en terroristattack, naturkatastrof eller liknande – men hur långt sträcker sig detta åtagande? Riskerar hanteringen av de nya säkerhetshoten att äventyra samhällets öppenhet och medborgarnas integritet? Hur utvecklas relationen mellan EU och andra viktiga organisationer som FN och NATO i denna kontext? Och hur ställer sig de europeiska medborgarna till utvecklingen?
Redaktörer: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski, Lars Oxelheim
Medförfattare: Niklas Bremberg
Bandtyp: Inbunden
ISBN: 978-91-7359-104-1
Språk: Svenska
Kategori: Europaperspektiv
Etiketter: EU, Europa
Utgivning: februari 2016
Format: 142x215
Antal sidor: 288
Lagerstatus: Finns i lager
249:-
Inkl moms och porto
Inkl moms och porto
Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet och sedan 2011 ordförande i Nätverket för europarättsforskning. Hon har tidigare varit ställföreträdande sekreterare för Kommittén för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter vid Europarådets parlamentariska församling. Hennes forskning är inriktad på processer av europeisering och globalisering och deras inflytande på nationell rätt och institutioner, huvudsakligen inom områdena marknads-, konsument- och immaterialrätt. Ett flertal av hennes publikationer har behandlat EU:s östutvidgning och dess betydelse för reformprocesser i de nya medlemsstaterna.
Anna Michalski är lektor vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och research fellow vid Europe Institute, University of Auckland. Hon har varit verksam vid Fudan universitet, Shanghai, vid forskningsinstituten Chatham House (London), Clingendael (Haag) och Sieps (Stockholm) samt arbetat vid EU-kommissionens tankesmedja. Hon forskar om mjuk normgivning i europeisk politik och EU som utrikespolitisk aktör.
Lars Oxelheim är professor i internationellt företagande och finansiering vid Handelshögskolan, universitetet i Agder, Kristiansand, Norge och affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Han är professor emeritus vid Lunds universitet och hedersprofessor vid Fudan University, Shanghai, Kina.
