EU mellan federalism och flexibel integration

Europaperspektiv 2022

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski, Lars Oxelheim Redaktörer

Är de europeiska politiska systemen hållbara nog att stå emot populismens angrepp på rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna?

På tröskeln till ett nytt decennium hopar sig många komplexa och djupgående utmaningar för EU och dess medlemsländer. Främst bland dessa märks övergången till en hållbar samhällsutveckling, växande inkomstklyftor inom och mellan länder, växande skillnader i utbildnings- och kompetensnivåer mitt i det globala teknologiskiftet, svårlösta väpnade konflikter i Europas närhet och en tilltagande politisk polarisering.  Dessa utmaningar har det gemensamt att de är globala till sin karaktär men har återverkningar lokalt, på enskilda människors livsbetingelser, och riskerar att utgöra framtida hot mot samhällets uthållighet. Det står klart att dess konsekvenser måste bemötas på alla politiska nivåer. Här har EU har en viktig roll att spela, dels genom att utmejsla policyer som bistår EU-länderna att bemöta dessa utmaningar, dels genom att företräda europeiska ståndpunkter i en alltmer antagonistisk omvärld. Av allt att döma kommer detta att sätta sammanhållningen mellan EU och dess medlemsländer på hårda prov.

På ett övergripande plan innebär ett hållbart EU-samarbete välfungerande politiska institutioner som agerar proaktivt snarare en reaktivt, hög grad av tillit mellan medborgare och politiker samt förutsägbara regelsystem. Men begrepp som hållbarhet och uthållighet är också nära sammanlänkat med flera sakpolitiska områden såsom miljö- och klimatfrågor, välfärdssystem, krisberedskap, industripolitik, migration och humanitärt bistånd. Inom samtliga dessa områden står EU inför stora utmaningar framöver. Vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att upprätthålla de europeiska välfärdssystemen i ljuset av en åldrande befolkning, växande sociala behov, en undermålig integration i samhället samt ett fallerande globalt handelssystem? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan och hur väl rustat är EU för att hantera globala kriser som den snabba spridningen av Corona-viruset? Är EU-kommissionens lansering av den europeiska gröna given (the European Green Deal), som både ska minska unionens klimatpåverkan och skapa nya jobb, tillräckligt för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur kan det regionala stödet utvecklas för att säkerställa en rättvis klimatomställning? Vilka möjligheter har EU att inta en ledande roll när det kommer till förverkligandet av FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling? Är de europeiska politiska systemen hållbara nog att stå emot populismens angrepp på rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna?

Detta är den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar det europeiska samarbetets utmaningar och vilka vägar som finns till ett hållbart EU.

Redaktörer: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski, Lars Oxelheim

Medförfattare: Fredrik N G Andersson, Krister Andersson, Malena Britz, Jörgen Hettne, Lars Jonung, Christer Karlsson, Moa Mårtensson, Thomas Persson, Jesper Roine, Daniel Silander, Anna Södersten, Jacob Öberg

Bandtyp: Inbunden

ISBN: 978-91-7359-179-9

Språk: Svenska

Kategori: Europaperspektiv

Etiketter: EU, Europa

Utgivning: februari 2022

Format: 142x215

Antal sidor: 293

Lagerstatus: Kommande bok

259:-
Inkl moms och porto
 Antal

Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet och sedan 2011 ord­förande i Nätverket för europarättsforskning. Hon har tidigare varit ställföreträdande sekreterare för Kommittén för rättsliga frågor och mänsk­liga rättigheter vid Europarådets parlamentariska församling. Hennes forskning är inriktad på processer av europeisering och globalisering och deras inflytande på nationell rätt och institutioner, huvud­sakligen inom områdena marknads-, konsument- och immaterialrätt. Ett flertal av hennes publikationer har behandlat EU:s östutvidgning och dess betydelse för reformprocesser i de nya medlemsstaterna.


Anna Michalski är lektor vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och research fellow vid Europe Institute, University of Auckland. Hon har varit verksam vid Fudan universitet, Shanghai, vid forskningsinstituten Chatham House (London), Clingendael (Haag) och Sieps (Stockholm) samt arbetat vid EU-kommissionens tankesmedja. Hon forskar om mjuk normgivning i europeisk politik och EU som utrikespolitisk aktör.


Lars Oxelheim är professor i internationellt företagande och finansiering vid Handelshögskolan, universitetet i Agder, Kristiansand, Norge och affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Han är professor emeritus vid Lunds universitet och hedersprofessor vid Fudan University, Shanghai, Kina.


Stäng

Logga in

Glömt lösenord
Stäng