Civilsamhällets eliter?

En jämförande studie av europeiska civilsamhällen

Håkan Johansson

RJ:s skriftserie nr 27

Civilsamhället ses ofta som en motvikt till stat och marknad men också till politiska och ekonomiska eliters makt. Med termen civilsamhälle avses den samhällssektor eller sfär där medborgare på frivillig basis sluter sig samman för att genom nätverk, organisationer eller rörelser göra sina röster hörda och försöka påverka samhällsutvecklingen. I en svensk kontext associeras termen ofta med folkrörelserna och föreningslivet, men i andra europeiska länder kan civilsamhället innefatta en bredare flora av aktörer som varken har medlemmar eller en vald styrelse, utan drivs av ideella volontärer och anställda.

Historiskt sett har civilsamhällets organisationer och rörelser demokratiserat tillgången till maktens arenor, men nu ifrågasätts dagens ledare om de representerar medlemmar och utsatta grupper, eller har de alltmer blivit en del av en samhällselit? I forskningsprogrammet lanseras begreppet ”civilsamhälleselit” för att tolka dessa förändringar och förstå vilka konsekvenser de har.

Följande forskningsfrågor har väglett undersökningarna:

• Vilka värderingar och nätverk har ledare för stora och inflytelserika civilsamhällesorganisationer, och vilken samhällsgrupp tillhör de i fråga om till exempel kön, ålder, etnicitet och klass?

• Hur och i vilken utsträckning reproduceras civilsamhällets eliter?

• Hur och i vilken utsträckning interagerar och integreras civil­samhälleseliter med andra elitgrupper?

• Av vem, på vilka grunder, och med vilka effekter utmanas civil­samhällets eliter?